Filed under: irriterande, musik | Etiketter: junior boys, missa, pontiak, spelning
Hur kunde jag, hur kunde jag liksom? Upptäckte idag att Junior boys spelade i Stockholm igår, blir så arg på mig själv att jag inte hade koll på det. Hade varit värt att lånat till både tågresa och biljett till spelningen. Riktigt irriterande när man gör tabbar och missar grejer man vill gå och se på. I och för sig är det ganska typiskt mig att inte ha bättre koll. Men som tröst ska jag kolla in lite Junior boys på youtube.
Hade inte tackat nej till att se detta live…
Dessutom ska jag försöka få bort muggiga Pontiaks låt ”80-talet” i huvudet. Den är så världssämst och äcklig att det finns inte, samtidigt älskar jag den på något vänster. Så om Pontiak har en spelning någonstans ska jag fan inte missa den, eller ärligt talat ska jag nog försöka göra det. För att göra mitt psyke en tjänst.
Filed under: övrigt, irriterande, musik, observation | Etiketter: anger management, konsert, madonna, skrik, ullevi
Söndagen kom, likaså ett helt jävla otroligt skyfall just när jag kom till Ullevi för att se milfen Madönna.
Regnet bara öste ner, och jag ångrade mig ganska snabbt att jag hade converse dagen till ära. I väntan på den två timmar försenade divan gick jag på jakt efter en dryck vid namn öl, jag hittade bara lättöl – 45 spänn skulle de har för den också. Helt galet. Kan tillägga att jag inte köpte ölen.
När vi väl satt där i väntan på damen i fråga ställde sig en kvinna några rader framför oss sig upp och skulle fixa något med sin ficka. I typ en hundradels sekund fick hon stå upp innan en man i 40-års åldern skriker åt henne aggressivt och extremt överdrivet ”SÄTT DIG NER, SÄÄÄÄTT DIG NER, VI SER INGET HÄR” (observera att konserten inte ens hade börjat än, det som pågick på scenen var att några män torkade upp vatten, sjukt mycket att se för mannen alltså). Kvinnan tittade sig omkring och fick syn på mannen. Hon svarade något tillbaka om att konserten har ju inte ens börjat. Men mannen menade att man minsann inte fick stå upp.
Något senare drog allt igång. Kvinnan och några andra ställde sig då självklart upp – ganska naturligt när man är på konsert, för vem fan sitter helt still, eller nja dum fråga, skrikmannen då förstås.
När de ställer sig upp blir mannen helt jävla galen och skriker som besatt och jag tror fan han hade slagit till henne om hon hade sagt något tillbaka. Mannen körde igång igen ”SÄTT DIG NER NU FÖR FAN, SITT NER, SITT NER, DU KAN FAN INTE STÅ HÖRRU, JÄVLA IDOT, SIIIIIIT, DU FÖRSTÖR FÖR ALLA”. När han inte fick någon ordentlig respons från kvinnan gick han på några som hade ståplatser och satt på staketet ”NU JÄVLAR GÅR NI NER DÄRIFRÅN, NI HAR STÅPLATS, GÅÅÅÅÅÅ NER FÖR I HELVETET”. Ja, han var en riktig jävla idiot. Sådär skrek han några gånger innan kvinnan till slut försvann från sin sittplats och ställde sig i gången. Självutnämnd ordningsvakt. Han skulle garanterat behöva gå i lite anger management.
Men Madönna var bra, jävligt ojämn dock. Vissa bitar av konserten var partü – medan andra var ren skit. Hon hade någon rumänsk gubbe som sjöng något meningslöst – riktigt piss.
Måste ha världens, äckligaste och sämsta kamera.
Eller så är jag bara skakig som fan på handen.
Sjukt mycket folk på Ullevi var det. Hade nästan önskat att alla dessa människor, 55.000 eller vad det kan ha varit hade bildat en ring runt skrikmannen så att han varken såg eller kom någon vart. Idioter ska straffas.
Filed under: irriterande, partü | Etiketter: festival, full, tappa bort mobil
I måndags begav jag mig till storstaden Strängnäs för curryfestival. Och ja, vad är en curryfestival? Vet inte riktigt, inte ens när jag varit där. Men det inkluderade riktiga festivalarmband, hemmagjort vin, tält (så jävla kallt att jag höll på och dö – dessutom var det rådjur utanför som lät lite), myggbett över hela kroppen som jag kliat sönder, däckning i högt gräs på ett fält, silvertejp, en sko runt halsen och en otrevlig bakfylla.
Ja, och en liten grej till. Tappade bort min mobiltelefon, så hej då till simkort med alla kontakter, hej då bilder, hej då kontaktbarhet för några dagar. Istället säger jag hej till självrisk på 1500 jävla riksdaler, lägga in nya nummer och gråt för att jag var så jävla klantig. FAN! FAAAAAN!
Men förutom att jag tappade bort en relativt nya mobil för 4000 spänn så var det en lyckad curryfestival. Tror jag. Minnesluckorna är sjukt många och har den vanliga undran över vad jag sagt och gjort, inget ovanligt med det i och för sig.
Måste sett helt sjukt ut när vi kom fram till tågstationen klockan sju på morgonen efter den bokstavligen talat iskalla jävla natten. Jag packad och med mantel och foliekrona, en annan med filt och bakis-face och en tredje med klänning och mustasch. Men vi var partü, det kan man inte ta ifrån oss.
Min numera festivalmantel var ett måste till en curryfestival tyckte jag, även om det var i Strängsnäs.
Men jag fattar verkligen inte bilden? Jag har fyra händer och hur sitter glasögonen? FÅR INTE IHOP DETTA…
Filed under: irriterande, observation, video | Etiketter: gröna lund, jobbig tjej, tåg
Var på Gröna lund i fredags, var trevligt och man blev som barn på nytt, eller som Michael Jackson på Neverland. Är väl i stort sett samma sak skulle jag tro. Dock mycket vidriga småbarn som tog upp plats i köerna och som jag hoppades skulle försvinna mot kvällen. Men nej, de gjorde de icke. Sega jävlar de där, de var minsann kvar hela tiden jag var där.
När vi skulle ta tåget hem hamnade vi i samma vagn som Sveriges värsta tågresenär (och då har jag ändå åkt bredvid en fet alkisgubbe i tre timmar som pratade och pratade om allt man kan tänka sig med mig trots att jag till slut inte ens svarade honom). Hur som helst så var det en jävligt full brud som jag nu vet allt om efter en timmes tågfärd. Ofrivilligt allt ska tilläggas.
Till att börja med hade hon inte löst biljett och istället för att sköta det på ett lite smidigt sätt springer hon in på toan tillsammans med två killar som hon blev polare med under fem minuter när tåget stod inne på perrongen. Så när konduktören närmar sig deras platser gör de den mest odiskreta manövern jag kan ha sett i hela mitt liv. De springer in, SPRINGER liksom! Efter att konduktören knakat ett antal gånger öppnar de dörren och säger att de glömde köpa biljett. Jävla losers. De betalar och så stänger de dörren igen, och är där inne i en halvtimme innan killarna går ut och sätter sig (som också var packade). Efter ytterligare fem minuter kommer bruden ut och stinker parfym, och släpar på en ful jävla Mickey Mouse väska i plast, typ tvättbag, som inte alls hör ihop med hennes övriga stil. För hon var festklädd, hade minsann en Filippa K tröja och HM-trosor berättade hon för hela vagnen.
När killarna går av på en station och hon blir själv börjar hon snacka som fan med alla andra. Berättade att hon gjort två aborter, varit ihop med två killkompisar samtidigt, att hon haft anorexia och vägt 44 kilo, att hon bott på behandlingshem i Norrland men rymde för de inte lyssnade på henne, att hon har svårt att bli kär, att hon ätit sex pastasallader och en Mc-chicken meny på McDonald’s under dagen, druckit smirnoff ice, vin och xcider. Hon dricker kaffe med mjölk och suketter i, finns inte det kan det fan vara, och hon tycker det är dåligt att kaffet på tåget kostade 10 spänn, och ännu sämre att det inte fanns sukketer utan bara vanligt soker, för hon vill ju inte bli fet (tänkte hon tydligen inte på när hon åt tidigare under dagen). Listan kan göras ännu längre vad jag fick veta om henne. Och var femte minut sprang hon in på den där jävla toaletten och kom sedan ut någon minut senare och stank parfym.
Hon var verkligen inte partü – bara jävligt sorglig och jobbig. Tror det blir svårt att vara värre tågresenär, väldigt svårt.
Eller nej, denna brud är nog lite, lite värre.
Filed under: övrigt, irriterande, mat, observation | Etiketter: dyra lägenheter, mat, nudlar, serveringsförslag
Till att börja med hör det väl till att be om ursäkt för sin frånvaro, eller nej det gör det inte. Det skiter jag i, har ju faktiskt haft viktigare saker för mig än att uppdatera bloggen med nya inlägg. Som att supa till exempel och att klämt en tå (nageln kommer nog lossna snart) och att ätit så mycket att jag trodde att magsäcken skulle explodera så att all mat flöt omkring i min kropp – typ få ut en makaron genom ögat och att tittat på en tysk krigsfilm som var skittråkig men som jag ändå satt kvar i över tre timmar och glodde på. Ja, det är sånt viktigt jag varit upptagen med. Så är det med det då. Det blir inte lika uppdaterat på sommaren helt enkelt.
Och min titt på lägenheter i Karlskrona gick väl sådär. ALLT VAR SVINDYRT. ALLT, ALLT, ALLT. INKLUSIVE, GHETTON OCH SUNKIGA JÄVLA STUDENTLÄGENHETER. Jag kommer bli en mycket, mycket fattig student som till och med måste brygga sitt eget vin, då är det illa.
Skulle i min söndagsmisär till och göra lite mat, vilket är ett kodord för nudlar eftersom det sällan finns något annat hemma (och jag är för lat för att gå iväg och handla). Precis när jag ska riva upp paketet får jag syn på texten till bilden på förpackningen. ”Bilden visar ett serveringsförslag” – va? Vänta lite här nu, är serveringsförslaget en jävla bit persilja? Det sämsta serveringsförslaget någonsin. Måste de ens sätta dit en sån text? VARFÖR LIKSOM?
Men det där med serveringsförslag är riktigt udda, jag undrar om de måste skriva ut det om det är något mer på bilden än enbart produkten? För det kan ju stå likadant på ett paket flingor då det endast är mjölk, eller gröt och det ligger en liten fånig klutt sylt. Antagligen står det serveringsförslag om man tittar noga på ett paket lättdryck, isen lär ju vara serveringsförslaget då. Jaha, kan man ha is till lättdryck? Oj oj, tack serveringsförslag för det, skulle jag verkligen inte kunna tänkt ut själv. Spännande.
Nä pinsmt…
Men visst blir säkert en ren smakupplevelse
med den där lilla kvisten persilja.
Begav mig ner till stan i spöregn och storm idag, helt förjävligt väder har det varit hela dagen här (och i övriga Sverige med tror jag faktiskt). Tycker faktiskt lite, lite synd om alla som är på Hultsfred nu, så jag är inte så avundsjuk. Har det ganska bra här hemma i värmen med lite the Knife i bakgrunden istället för att ligga halvt full i ett genomblött tält med en massa fyllesång runt omkring mig – för inte kan det vara kul att sitta ute i det här jävla vädret.
Nja, känns helt okej för mig här hemma. Sen att jag inte kommer få se Regina Spektor är en annan sak, men strunt samma…
Hur som helst så var jag nere på stan för att äntligen få hämta ut korten från min engångskamera. Hämtade ut dem och betalade alldeles för mycket pengar egentligen (INTE VÄRT ATT BETALA SÅ MYCKET FÖR FRAMKALLNING OCH ENGÅNGSKAMEROR, KOM IHÅG DET!). Gick på runt 160 spänn eller något sånt för att enbart få fotona på skiva – fick låna pengar igen kan tilläggas.
När jag kommer hem och öppnar fotopåsen är den tom. Kollar, kollar, kollar, klämmer, viker och hittar inte ens ett spår av en cd-skiva. Skriker några svordomar rätt ut för mig själv, fast det är ju faktiskt inte så ovanligt i och för sig.
Detta stora missöde från fotobutiken gör mig förbannad och jag ringer upp dem, säger hur dåligt jag tycker det är och bla bla (att klaga/bli sur när det är fel på något ligger i släkten). Under mitt lilla samtal med mannen på fotobutiken svarar han mig med att lägga till ett brorsan, nån gång även mannen efter varje jävla mening… Irriterande, men det kommenterade jag faktiskt inte. Men visst låg skivorna kvar där i butiken. AHHHH NÖT!
Så nu kan han förvänta sig att en viss pojke ska ha en ersättning imorgon när han hämtar ut sina foton för ANDRA gången.
Observera min aggresion i detta inlägg med alla versaler jag lagt till.
Filed under: övrigt, irriterande, partü | Etiketter: förkyld, frisk, midsommar, nässpray, peace and love, sjuk
Man borde väl egentligen alltid lyssna på sitt ordentliga jag, även om det skulle bli jävligt trist, nej kanske inte alltid då – min kanske lite mer än vad man kanske gör.
Midsommar blev döden för min förkylning, eller nej inte döden – då hade den ju varit borta. Den är alltså helt klart värre, det är det jag menar. Uppriven hals och infektion i kroppen. Så budskap till mig själv i framtiden: DRICK FÖR FAN INTE MÄNGDER MED SPRIT NÄR DU ÄR FÖRKYLD, TRÖGA JÄVLA AS!
Lätt att vara efterklok, men grejen är ju att jag har halvt panik nu eftersom jag drar iväg på peace and love i Borlänge nu på tisdag (ja, jag lyckades fixa en biljett) så nu har jag världens press på mig att bli bra, tuggar naturläkemedel och annan skit som ska sägas hjälpa – sover mer än vanligt och känner mig jävligt trist idag!
En mycket rolig detalj, eller tja sjuk (?). På midsommarfesten träffade jag två bröder som precis som jag är nässpraysmissbrukare. Snackade mentholnässprayer, kortisonspray, behandlingar och Olbas inhalator – kändes nästan som en liten cirkel där.
Och det blir faktiskt dyrt med ett nässparysberoende och du sliter ju dessutom ut slemhinnorna i näsan – känner mig som värsta knarkaren när jag kör min Otrivin Menthol i näsan. Fan vilket lame beroende egentligen, som ett skämt. Andra röker, andra knarkar, andra har problem med spriten – jag snortar nässpray. Fifan vilket liv, fast om jag jämför med de uppräknade beroendena känns ändå mitt beroende helt plötsligt ganska hälsosamt (men töntigt är det fortfarande).
Just det, måste inhandla nässpray till festivalen, högst upp på inhandlingslistan!
Filed under: irriterande, partü | Etiketter: blocket, fest, midsommar, sova dåligt
Har den senaste veckan letat som besatt efter en biljett till peace and love som är nu nästa vecka. Naturligtvis var jag typ en dag försent ute (som vanligt) så alla biljetterna var slut på riktiga hemsidan och då finns det ju inte så många alternativ – köpa i andrahand eller inte få gå helt enkelt (lärde mig dock på mitt misstag och har i alla fall en Arvikabiljett – känns underbart).
Så nu mer eller mindre bor jag på tradera och blocket, men vad hjälper det när biljetten med någorlunda bra pris redan är borta efter 20 minuter. För de flesta biljetter går för 2500 spänn, och det är alltså tusen spänn mer än originalpriset. Aldrig att jag köper en festivalbiljett för sådana summor när jag på dessutom är pank som en äcklig lodis…
Men hur som helst så blir jag förbannad på folk som inte svarar på mail, sms eller när man ringer. Är det inte det som är hela grejen man vill åstadkomma när man sätter ut en annons? Annars får man väl fan ta bort skiten på nätet, svårare än så är det faktiskt inte. Jävla idioter!
Ringde till en mycket speciell person som hade en annons ute häromdagen. Jag kan säga så mycket att han nog inte hade alla hästar i hagen, nä jag tror faktiskt inte det. Han pratade minimalt och det kändes som att snacka med en vägg, ja det var verkligen så illa.
Den här människan ville tydligen vänta ut köpet lite och bad mig återkomma om en timme om priset eventuellt kunde trissas upp. Jag så då något i stil med ”ja, för min del hoppas jag ju inte att priset går upp, skulle ju vara bättre för mig om det stannade på utgångspriset, haha”, idioten svarade då tillbaka ”ja, jag med” – OKEJ, vänta lite här nu va? Du vill alltså INTE att den ska gå upp i pris och att du får mer pengar i fickan, det var ju just det du nyss sa att du ville vänta ut. Ehh, lite väck i skallen va… Började nästan garva i telefonen. Sen när jag ringde en timme senare svarade han inte.
Så om du ska sätta ut annons, lär dig först hur man gör affärer. Även om den är slut kan man skicka ett kort mail eller sms tillbaka. Kan ju skicka samma mail till alla som frågar om den efter den är såld – OCH SÅ TAR MAN BORT SIN ANNONS OM DEN ÄR SÅLD!
Och jag är lite trött idag, så känner mig som en sur, bitter gubbe. Har sovit några timmar på grund av att det helt enkelt inte gick att sova inatt, omöjligt. Nu är det kaffe som gäller och sen är det väl bara att ge sig iväg på partü. Känns som denna kväll kommer sluta bra med lite sömn + genomförkyld + alkohol.
Adjö och trevlig midsommar (måste läsa på wikipedia vad det egentligen är man firar, inte för att man ”firar” så i och för sig. Tror det är något om hur solen står, hm?)…
En utav de mest udda nyheter jag läst på länge är om en tjej som påstår sig gått in på en tatueringsstudio för att tatuera in tre stjärnor i ansiktet men lämnat studion med 56 jävla stjärnor i nyllet. Det är en sådan bisarr historia. Tjejen med stjärnansiktet säger att hon SOMNADE medan hon tatuerades (hur fan är det ens möjligt, som att tatueraren skulle droga henne för att få tatuera in 53 fler stjärnor än vad hon beställde, hm visst). Verkligen sjukt skönt att sova kan jag tänka mig när man får en nål i ansiktet…
Sen rabblas det även om att det blev missförstånd med språket och skit. Nu vill i alla fall tjejen ha skadestånd och pengar till att att bort stjärnorna.
Men tatueraren säger att hon hela tiden var medveten och tittade sig själv i spegeln under tiden och gick därifrån nöjd. Men att hon sedan ändrade uppfattning när hon kom hem till sin far.
Detta är så sjukt. Vem fan går in och tatuerar 56 stjärnor i facet om man inte tänkt över det i typ hundra år – trög brud!
För jag tror att det är så att hon ångrar sig nu när hon inser att det faktiskt kommer vara livet ut, och sedan drar denna historia eftersom det inte är billigt med laserborttagning.
Läs artikeln här och njut över hur smart man själv är!
Jag gillar människor som vågar var annorlunda och sticka ut, men att gå runt med en stjärnbild i nyllet hela livet kanske inte känns allt för intelligent. Trevligt ibland kanske, men inte allt för roligt att jämt vara stjärnfacet, och det tycker hon ju inte heller eftersom hon ångrar sig och vill få bort skiten.
Ta även en titt på tatueraren i artikeln – måste vara lätt för honom att kyssas med den underläppen!
Fick för mig att köpa en påse chips idag, vilket jag inte gjort på hur länge som helst. Tycker egentligen inte att det är så värst gott, men antagligen kände jag att det var tid för tröstätning eftersom vädret är så äckligt dåligt det bara kan bli (och detta ska vara sommar).
Men jag känner mig jävligt tragisk när jag sitter själv och äter chips framför datorn, det enda som är positivt med det är att jag nu som vuxen kan välja att äta en hel chipspåse före maten som man absolut inte fick göra som barn, det du mor!
Hur som helst öppnade jag chipspåsen och upptäcker att det typ endast är en tredjedels chips i påsen. Man vet ju att det är mycket luft i chipspåsarna, ja det är allmänt känt, men vafan EN TREDJEDEL. Det är ju ändå inte så billigt med chips. Nä, illa. (Undrar föresten hur många potatisar det går åt till en påse chips – typ 10 eller mer? – nu kommer jag inte kunna sova i natt)…
Jag kommer nog bli en sån sur gubbe som alltid ska klaga och ha mig till företagen, stoppa ner påsen i ett kuvert och kräva tillgodokuponger – det är min framtida hobby det.
MEN DETTA ÄR INTE OKEJ! TÄNK PÅ ALLA KALORIER MAN GÅR MISTE OM LIKSOM.
När jag äter chips börjar man alltid lite försiktigt, tar ett chips i taget och faktiskt tuggar, men ju längre man sitter med påsen desto hetsigare blir ätbeteendet. Det brukar sluta med att jag pular in munnen full med chips och typ sväljer skiten på en gång utan att tugga (sjukt skabbig syn).
En annan grej jag stör mig på denna regninga söndagsnatt är att jag så gott som alltid kommer hem med nya skador efter en partükväll.
Måste ha ramlat i fredags eller nåt (minnet finns inte av vissa orsaker, läs alkohol) och jag har typ ett dubbelt så stort knä jämförelse med det andra. Känner mig som en barbiedocka om man drar benet framåt på den, så det liksom blir felvinklat och står utåt. Och ja apprå på det, ska nog be om ursäkt någon dag till en släkting vars barbiedockor jag alltid medvetet förstörde när vi sågs som barn, elakt egentligen. Men jag är snällare nu tror jag, eller…
Filed under: irriterande, teknik | Etiketter: batterier, förpackning, irriterande
Min trådlösa datormus har nog retat skiten ut mig alldeles för många gånger. Den bokstavligen suger ur sig all kraft från batterierna vilket medför att de tar slut på nolltid. Kanske, kanske beror det på att jag endast kan köpa billiga batterier för att min ekonomi inte är den bästa. Blir väl mest att jag matar den med IKEA-batterier och såna där totalt värdelösa Euro Shopper.
Hur som helst, när det börjar ta slut på krämen i batterierna slutar ju musen fungera (ganska logiskt), jag får då lyfta upp batterierna och sedan trycka ner dem igen. Ibland funkar då musen i typ 15 minuter och ibland två sekunder. Och när det blir att de håller några sekunder eller någon minut och att man sedan måste göra om samma procedur igen blir jag förbannad. Jag slänger in musen i väggen, i golvet, tja bankar den i skrivbordet. Ja man kan säga att jag inte beter mig helt friskt, men jag blir så jävla ARG. Ibland funkar det – eller jag inbillar mig säkert bara det, men det känns i alla fall lite bättre. (Vill bara tillägga att jag haft sönder en datormus så jag fick köpa en ny).
Igår blev jag så vansinnig att jag trodde jag hade haft sönder även denna, men jag lyckades laga den, dock så har silverfärgen skavts bort. Men det kan jag leva med.
Beslutade mig hur som helst att inhandla uppladdningsbara batterier som jag bara tänkt köpa i några år. Köpte någon hållare med batterier i en butik och gick hem. Och naturligtvis kommer problem nummer två, som också det retar mig sjukt mycket.
HÅRDA PLASTFÖRPACKNINGAR som knappt kan öppnas om man inte har en bultsax. Det är så irriterande att behöva kämpa bara för att få upp skiten. Man klipper och klipper i den där hårda plasten. Det slutade med att jag fick upp den såklart, men tydligen hade jag klippt sönder hela bruksanvisningen som låg gömd där under etiketten, ramlade ut bitar som konfetti när jag öppnade förpackningen.
Irriterande grejer det där…
Avrättning för den som konstruerar dessa förpackningar!
Och ja en till irriterande grej, den lilla symbolen för säker borttagning har försvunnit från menyn trots att jag hittade den och ordnade tillbaka den en gång efter att den varit borta. Så nu har hundra bilder från minneskortet raderats, roligt.
Filed under: övrigt, irriterande | Etiketter: firande, inslagning, present, tant
Firade att herr Max fyllde 20 år idag, och begav mig innan ner till stan för att köpa present. Köpte en pacman t-shirt, och allt var frid och fröjd tills jag kom fram till kassan och bad om att få den inslagen. Kärringen bakom kassan började rota omkring under kassan, letade och letade och tog fram en redan ihopvikt kartong med ett hjärta där det stod god jul på. Jag började naturligtvis skratta och frågade henne om hon verkligen menade allvar, att jag liksom skulle komma med ett paket i maj där det står god jul. Kärringen blev då lite osäker och började leta igen, sen bad hon om ursäkt och sa att hon inte brukade jobba så mycket och inte visste var de hade inslagningsprylarna.
Det värsta var när hon skulle börja fixa och trixa lite med det där paketet. Hon tog och försökte få bort den där god jul-klisterlappen med att dra en tejpbit över, och alla vet ju att man inte kan få bort klistermärken på ett snyggt sätt som sitter på papper, man river ju liksom alltid med lite av kartongen ju. Och mycket riktigt blev det så. Såg typ ännu värre ut än från början. Då säger hon att man kan lösa det med att gömma resten av etiketten som hon inte fick bort med lite krusat snöre, hon krusar snöret men hittar ingen tejp, sliter bort en färgad packtejp från en kartong och trycker ihop. Ser verkligen FÖRJÄVLIGT ut, ett skämt. Jag börjar asgarva när jag ser det, för det är hemskt, man kan inte ge bort ett paket som ser ut så om man inte hatar personen vill säga. Dessutom när hon överlämnar det till mig ramlar det påtejpade snöret som skulle dölja lappen bort. Strunt i det sa jag, betalade och gick.
Var tvungen att slå om det innan jag överlämnade det – för titta på det. Det ser ju verkligen ut som skit.
Sen när jag skulle gå och köpa lite dammsugare inne på Hemköp stötte jag på världens mest uttråkade och bittra kassabiträde. Man mådde dåligt att ens se hur hon led där när alla andra antagligen hade det trevligt i solen. Såg ut som hon satt och övervägde självmord varje gång hon läste av streckkoden. Vilken jävla söndagspersonsal. Helt galet…
Men firandet (med ominslaget paket) blev trevligt det, tack och lov både utan kärringen som inte kunde slå in ett paket eller kassatanten.
Har enda sedan jag var en liten blond pojk (jag blev nästan vithårig på somrarna – scnyggggt) varit klantig. Var expert på att ha sönder nya leksaker, prydnadssaker, andras leksaker, andras prydnadssaker. Som tur är har jag inte denna förmåga fortfarande, växte bort någon gång, vet dock inte vid vilken ålder.
Däremot är jag fortfarande klantig, enligt min mor är det för att jag är så uppjagad och stressad jämt – HÖ HÖ – jämt, hm visst. Vete fan vad det beror på, men ibland ryker det någon tallrik en annan dag kanske mobilen eller en stol råkar få sig en spricka.
I ett fönster har jag två höga vaser från IKEA, det folk inte vet är att det är tredje upplagan. Jag har alltså haft sönder de där vaserna två gånger. Köpt nya en gång är väl okej, men två gånger liksom. Ja, så kan det gå.
Samma sak gäller den här fågeln, det här är dock den andra upplagan bara, synd att de inte säljs på Åhléns längre för då skulle det väl bli en tredje upplaga där med. Nu blir det till att pyssla lite med klistret istället.
Jag skulle ju kanske kunna göra en festlig protes till fågeln istället för att limma på den riktiga delen, ta en bit från ett mjölkpaket som stjärtfjädrar, eller en bit toarulle – ja, kreativiteten flödar.
Har fram tills idag suttit sedan förra måndagen och intalat mig själv att plugga igen matten som jag av någon anledning inte gjort på hela läsåret. Kanske var jag lat? Kanske prioriterade jag fel/rätt? Kanske var jag dum i huvudet?
Detta medförde ju att jag hade omkring 180 sidor att läsa igen på en vecka. Sjukt mycket men okej. Det kunde ju ändå gå intalade jag mig själv, bläddrade igenom boken och tänkte att det där var väl inte så farligt. Mycket exempel som täckte flera sidor, fördjupningssidor och skit som liksom tog upp plats på de där sidorna (uppenbarligen räknade jag inte med att sitta en halvtimme på varje exempel för att kunna förstå något).
Måndagen den veckan gick så fort att jag inte ens hann öppna boken. Tisdagen gick, läste några exempel och satt med boken uppslagen men lekte trots det med mitt sudd istället, läste två exempel till i boken innan jag la mig i alla fall. Onsdagen kom och gick lika fort, läste om samma två exempel från tisdagskvällen och satt några timmar med boken men drömde mig bort någon annanstans. Torsdagen kändes som att den bara kom helt från igenstans, gjorde tio sidor, och kände mig mitt i allt misslyckande ganska stolt. Men när hela torsdagen gått hade jag panik när jag verkligen förstod att min veckoplanering om att läsa 26 sidor om dagen, uträknat om jag läste varje dag med start måndag, inte riktigt gått som önskat.
180 sidor – 10, alltså 170 sidor på tre dagar var nu min nya planering. Satt fredagen och gjorde en del, satt lördagen och gjorde en del och ja, då var det bara 100 sidor kvar till söndagen. Naturligtvis snoozade jag till halv två (hatar att snooza, hatar idioten som ens uppfann snoozning), åt frukost och vips var klockan fyra (observera att det även var såhär de två andra dagarna).
Kortfattat så satt jag till halv fem på söndagsnatten/måndagsmorgonen med koffeintabletter och pluggade skiten ur mig. Läste frågorna lugnt och högt för mig själv, intalade mig att jag fattade skiten. Kändes när jag gick och la mig (helt stissig av tabletterna) att det här ändå skulle kunna funka. Jag hade ju trots allt läst igenom hela boken, repetitioner är för pussys.
Sov två timmar (kunde inte somna på grund av tabletterna) och kollade mina anteckningar när jag vaknade. Dumt gjort av mig – fattade inte ett skit.
Sammanfattningsvis: Jag pluggade 170 sidor matte i helgen och det var den tråkigaste, mest asociala helgen på så länge jag kan minnas. Förjävlig kan jag till och med tillägga. Påminde om när jag ibland satt och skrev uppsatser på gymnasiet fram till klockan sex på morgonen, det var ganska udda att gå till skolan utan att ens legat och vilat sedan dagen innan. Gamla hemska tider det…
Gjorde provet idag, satt fyra timmar och hatade mig själv när jag inte ens kunde svara på uppgifter. Känns som jag blandade ihop allt som går att blanda ihop. Jävla deriveringsregler, funktioner och det där vidriga talet e.
Så nu får jag se om det blir ett IG till mig i matte c. Kommer nog inte tala om för er om det blir det eller inte, så jävla skämmigt eftersom kursen säkert kan vara relativt lätt bara man pluggar.
Att fjortisar är äckliga, irriterande och rent ut sagt vidriga varelser vet och tycker nog de flesta. De måste vara det lägsta på människans hierarki skulle jag vilja påstå, och jag brukar ändå se mig som en öppen människa som går ihop och gillar de flesta men när det kommer till fjortisar spyr jag.
Mina barn (om jag nu skulle välja att skaffa några vill säga i rent egoistiskt syfte för omvårdnad på äldre dar) så ska jag fan enbart göra dem till emo i förebyggande syfta. Mitt hat blir bara mer och mer eggande ju mer jag tänker och skriver om det, så bäst att sluta NU.
Hur som helst är fjortisar totalt lika vidriga i övriga västerländska länder, dels har jag märkt det av egen erfarenhet (tyska och danska fjortisar ligger nog på trippel-delad första plats med svenska över vidrigast i Europa). Men detta klipp bevisar att de inte bara är äckliga, jobbiga och irriterande. Nej, de är totalt körda i huvudet.
Brittiska tonåringar på en lekplats.
Jag njuter och ser om slutet gång på gång. Hoppas de skadade sig rejält också, akutfart till sjukhuset. Det är vad de förtjänar…
Ricky Boy 