Filed under: irriterande, observation, pinsamt | Etiketter: sitta fast, sunkigt, toalett
Söndag = segdag, någon vidare förklaring behöver jag nog inte ge. Dessutom somnade jag i solen utomhus, vaknade av att det plötsligt kom lite regndugg på mig. Usch, det här är illa, jag börjar mer och mer bli som en jävla a-lagare.
Sitter och går igenom lite bilder från min tysklandsresa och hittar dessa bilder, och börjar garva för mig själv (psykvarning, jo vet)…
Bilderna är från någon hemsk liten toalett som denna historia utspelar sig på som jag ska berätta för er om.
Den här dagen hittade vi ingenstans att äta i området vi var i, letade och letade efter något jävla ställe att äta frukost på. Till slut hittade vi världens skabbigaste lilla krog, var ju i alla fall något, man kunde ju i alla fall köpa sig en frukostmacka.
Mackan var väl okej, åt den medan en fet tyska tittade på mig, jag var rädd, såklart jag var rädd (eller nej det var jag inte, men hon var konstig, så lite lite obehag gick genom kroppen). Var tvungen att gå på toaletten och följde två skyltar ner till en vidrig källare där det var helt mörkt och luktade sån där gammal jordlukt, kanske lite skitdoft också. Men ibland har ju inte nöden någon lag sägs det.
När jag ska stänga dörren som bara består av ja en tunn träbit, eller om det var hårdplast (?) – ja se bild, uppstod det vissa problem. Det var tydligen glapp mellan dörren och själva låsdelen så när jag drar igen dörren med lite kraft så hamnar den liksom på fel sida och låser sig så att jag inte kan öppna den igen. Eftersom metallbiten som satt vid låset liksom kilar sig fast på insidan. Ja, svårt att förklara, men kortfattat – dörren låste sig i ett läge. Trycker och trycker, men den sitter fast. FAN. Jaha, tänker jag och blir lite halvt nervös. Bestämmer mig för att göra det jag skulle i alla fall och få lite betänketid. Sen kommer nästa grej, när jag ska spola lossnar spolknappen, typiskt vafan. Vill inte trycka ner den igen, så jag lägger den på. Och naturligtvis när jag ska tvätta händerna får jag kallvattensknoppen i handen, försöker sätta dit den men det går inte, sätter på den så gott det går i alla fall.
Sen var det ju problemet att få dörren på rätt sida, det är omöjligt att vara försiktig, studsar mot dörren och då börjar det knacka på sidan. Äntligen, något händer tänker jag. Fortsätter att jobba på, blir lite svettig. Till slut har jag inget val, jag tar i ordentligt så det knackar i hela listen som sitter fast i väggen, och det knackar inte lite. Trycker och trycker, och till slut får jag dörren på rätt sida och klämmer mig emellan. Hela den där toalettsdörranordningen i väggen sitter löst, se sprickan på bilden. Så under några minuter lyckades jag förstöra typ en hel toalett. Men så sunkig som den var lär ingen märka något i alla fall. Jag ville helt enkelt inte dö i en tysk toalettkällare på någon rutten kvarterskrog. Och ja, jag kom upp hysteriskt skrattandes och så gick vi, var nog bäst för alla. Ska tilläggas att när jag skulle gå upp från källaren var det så lågt i tak så jag smäller mitt huvud rakt i stentaket. Fick min största bula jag någonsin haft, spydde även sen när vi gått ett tag – så jag tror jag fick en hjärnskakning.
Blev en tur upp till kära Stockholm idag igen, när man inte har bättre för sig är det bara att bege sig dit. Denna gång kunde jag ju dock inte inhandla något roligt, som exempelvis en ny Björne-i Björnes magasins-päls, ingen snigelväska, nä ingenting. Tyvärr blev det alltså till att hålla hårt i plånboken, inte för att det finns så mycket att hålla åt, men ändå.
På tåget hem satt en mycket söt liten människa, japp, en liten dvärg. Åh nej förlåt, de föredrar väl att bli kallade kortväxta eller? Nu blev det väldigt mycket att hålla reda på här. De är ju liksom mer än bara kortväxta, vart går gränsen i sånt fall för att vara dvärg och bara kort, nä det måste finnas klarare riktlinjer. Ett samhälle kan inte fungera med sådana här luddiga tankegångar – blir helt slut i huvudet.
Jag blev uppriktigt glad när jag såg den kortväxta kvinnan för det är ju inte ofta man ser dem. Hur många dvärgar finns det egentligen, liksom hur många procent av befolkningen, för det är ju inte världens mest udda grej ju? Detta ska kollas upp på wikipedia.
En halv minut senare: Tack wikipedia! Ett barn på 40.000 får diagnosen, och dessutom går den här höjdgränsen vid 140 cm. Jag matar er med kunskap – varsågod.
Dvärgen fick mig att tänka på en annan sak, liksom inom samma ämne.
Ärligt talat tror jag att jag börjar bli lite dum i huvudet, för jag har tittat på ett program nu några gånger, helt frivilligt, på fyran som går på eftermiddagarna (säger väl allt om mitt liv) ”little people – big world” heter skiten. Handlar om en familj med en dvärgmamma och en dvärgpappa, två tvillingar (den ena är dvärg med jättestor käft och den andra normallång) och två andra barn. Jag tycker uppriktigt att det där programmet är ganska bra, egentligen är det ju pinsamt dåligt, vem fan bryr sig egentligen om den där familjen, men ändå är det något som får mig att sitta kvar och kolla på det. Nu senast hade de byggt någon katapult på sin farm som blev fel på så två personer blev skadade med skallskador.Men jag menar, det är sjukt. Programmet är varken intressant, roligt eller givande, det är bara kul för att det är så töntigt.
Länkar till ett klipp, så får ni se själva på skiten (han den lilla tvillingdvärgen som inte klarar teoriprovet här, är så skum).
Tryck på klippet två gånger så du tittar på youtube istället – den är låst att kolla här på sidan, lär vara dvärgarna som sett till att låsa det så…
Och jag har nog sett det för många gånger, eftersom jag vet namnen på familjemedlemmarna. Fifan – jag skämms.
Nu har det skett två gånger, och det har känts lika udda båda gångerna. Jag har nämligen tagit kundvagn på systemet, jag vet inte om man skulle säga att det är smart eller kanske bara rent ut sagt patetiskt sorgligt. Men köper man en platta öl och två vinare och kanske ytterligare något annat då har man väl inte så mycket val, eller?
Hur som helst så gick jag där igår på systemet med min kundvagn i lugn och ro, och vagnen började sakta bli påfylld (inte överdrivet utan så normalt det kan vara när man tar kundvagn). Då går en tant förbi, kan ha varit runt klimakterieåldern, och tittar först på vagnen och sen på mig. Hennes blick och ansiktsuttryck var inte positivt, jag tror att hon tyckte att jag var en mycket vilsen ung man. Hon såg på mig lite sorgset fast det var ändå med avsky kanske rent utav äckel. Jag såg mest förvånad ut och sen började jag skratta för mig själv, eftersom det blev en sån konstig situation.
Visst var det lite pinsamt att gå på systemet skrattandes med kundvagn, men det är sånt man får ta. Undrar om jag
ens kommer in nästa gång, vekar som jag skrämmer folk – i alla fall tanterna.
Sorglig storshopping i full färd.
Filed under: pinsamt | Etiketter: blåmärke, hotell, natt, ramla, resa, ryck, sova, toalett, tyskland
Det kan ju alltid vara lite svårt att se i mörkret, vi människor är ju inte skapta på det sättet uppenbarligen av någon anledning, för det skulle ju vara ganska skönt att ha den möjligheten annars. Hur som helst så blir det verkligen supermörkt på det här hotellet, det är såna där gardiner i galon, låter ju stiligt, bakom de i tyg, så att inte ens en liten ljusstrimma ska kunna komma igenom. Det här rummet måste vara det optimala för den som vill leva som en vampyr (möjligtvis även emo), med tanke på ljusförhållanden i alla fall.
Men inatt då när jag skulle gå på toaletten vill man ju gärna inte tända i sovrummet när det är flera som sover i samma rum, jag är ju en väldigt omtänksam människa. Så jag går upp och försöker leda mig mot badrummet genom att ha kontakt mot olika möbler i rummet, arbetar mig framåt som en blind man. Först rundar jag sängen, sen skrivbordsstolen och så när jag är snart framme känner jag plötsligt något på golvet. Och vilken miss, glömde ju att väskan stod öppen på golvet. Jag faller handlöst över väskan och drar dessutom ner alla ytterjackor och en väska som hänger över en bänk. Det blev lite ljud av det där, smällar och dunstar, kanske ett och annat vrål. Detta resulterar ju i att de andra i rummet som jag skulle vara snäll mot och inte väcka, vaknar med ett ryck. Men men, det är ju tanken som räknas, men nästa gång jag ska gå till toaletten i ett mörkt rum tänder jag nog lampan, tror att det blir enklast så. De andra tycker nog det med. Har förresten ett blåmärke på vänstra benet, det är sånt som kan hända en helt vanlig hotellnatt.
Dessutom var det inte så roligt att ligga skadad i kalsonger, förvirrad och orörlig, kände mig ungefär som ett halv-dött foster.
Ungefärlig skiss av hur olycksplatsen såg ut
(observera att figuren kan skilja sig från verkligheten).
Filed under: övrigt, observation, pinsamt | Etiketter: bil, regnpöl, skratt, stänka upp, tant, turist
Idag när jag stod vid ett övergångsställe och väntade på att det skulle bli grönt står två tant-turister framför. Tror att de var italienare (inte helt säker, men de hade färgat håret förjävligt, italienskt tanthår?). De hade varsin sån där väska på hjul och den ena tanten verkar inte ha någon koll som helst hur man styr en sån där, trots att småbarn kan gå och dra såna väskor efter sig. Den här tanten i alla fall ställer sig jättenära gatan, så alltså längst ut på trottoaren. Och ja, så är det ju inte precis torrt ute och det ligger ju lite slask/regnpölar i kanterna. I alla fall så kommer en bil och ska köra förbi och är först schysst och tutar så kärringen ska backa annars kommer det stänka upp. Men hon har liksom gjort sig en fälla, genom att dra väskan precis bakom fötterna. Vilket resulterade i att hon fick vatten över hela byxorna. Hon muttrar och jag börja känna hur jag ler, låtsats titta på mobilen. Det värsta är att tanten inte flyttar på sig utan står kvar. Och det kommer ytterligare några bilar och stänker ner henne. Det var svårt att hålla sig, så jag står och skrattar för mig själv fast mycket tyst. Men det är inte fniss utan riktigt skratt. Jag tror tyvärr att tanten hörde.
Välkommen till Sverige, där människorna är så snälla.
Filed under: irriterande, observation, pinsamt | Etiketter: bråttom, hygien, kissa, misstankar, munkar, snabb, stress, toa, toalett
Jag vet inte vad det är med mig. Jag ska jämnt vara så snabb på toaletten att jag liksom inte riktigt hinner bli klar, för jag måste tillbaka vad jag nu håller på med (antagligen inget viktigt, men ändå). Låt mig berätta, så här brukar det gå till; under nån halv minut (20-30 sekunder): in, kissar och sen ut. Typ pressar mig. Innan ut är det ju självklart – snabbt tvål, vatten och sen skaka av händerna, och ut då. Inte fan skippar jag hygienen, hatar såna som jag misstänker inte tvättar händerna efer toabesök, misstänkta människor är småbarn, lastbilschafförer och de största bovarna snickare, fy fan. Fast kom ihåg att jag enbart grundar dessa misstankar på rena fördomar. Hur som helst, detta medför att jag hinner väl aldrig kissa ur mig, så jag behöver typ gå och kissa 40 minuter senare igen. Jag kanske ska höra med några kinesiska munkar om de har några tips, de sitter säkert och pissar ner i en liten handgjord lerkruka som de pressar och pressar och fyller upp under en timme och sen vattnar de sina bamburör eller nåt med ja, det ”gula vattnet”. Men usch, så vill jag inte ha det. Måste tänka nästa gång att lugna ner mig och ta min tid, men jag tänker ju inte på det. Utan bara på impuls snabbt utför min ritual. Får helt enkelt intala mig själv att jag måste ta min tid, sådär tio gånger som en ramsa, typ meditation innan jag väl springer in på vattenklosetten.
Jag gjorde förresten något pinsamt idag, som jag skäms lite över… Skamen ligger nästan som en filt över mig, just för att det var så konstigt. Jag letade upp funktionen ljudupptagning på min mobiltelefon och så sjöng jag lite. Då kan man ju fråga sig varför jag nu gjorde det? Jag skulle svara att det var en männsklig impuls. Men när jag sjöng min låt, tror att det var någon 90-tals låt, det kan ha varit ”big in japan”, tyckte jag ju att det lät ganska bra. Kom ihåg nu alla, att jag sjunger typ aldrig. Men sen tryckte jag på play, och det var då skamen kom. Pinsamt kändes det. Jag kände mig patetisk. Inte för att det lät dåligt, för det var inte så illa (det var på den gränsen man skulle säga är ok). Men just att jag hade gjort allt det här.
Jag valde att radera inspelningen.
Ricky Boy 