Filed under: irriterande | Etiketter: buss, flicka, hat, irriterande, röst, tyskland, utrop
Jag undrar vilken vettig människa det är som väljer att ha en barnröst som ropar ut nästa hållplats på bussen, det är fruktansvärt irriterande kan jag intyga efter lite för mycket bussåkande i Hamburg. Istället för att ha en normal röst (typ informations-tant-röst-som-finns-i-växel) har man i Hamburg valt äckligt överspralliga Sara, tio år. Vid varje hållplats kommer hon, pipigt värre, nästan att flickfnittret ligger där och väntar och att man kan höra smaskandet från klubban… Efter andra dagen ville jag söka upp flickan och dra henne lite i håret, inte så att det lossnar, men ett snabbt ryck, så att det känns. Eller nej, egentligen borde min ilska gå ut över den idioten som anställde Sara och kom på hela den här bissara idén. Och eftersom detta retade mig, tänkte jag på henne lite för mycket känner jag för att det ska vara hälsosamt, som en låt man verkligen hatar men som man ändå inte kan sluta sjunga på. Hatkärlek till Sara?
Många frågor uppstår i alla fall, när fick hon spela in de här små utropen, var det att hon fick ta ledigt från skolan eller kanske få möjlighet att tjäna lite extra pengar under ett sommarlov? Ja, va fan det är svårt att släppa. Och om nu ändå någon tycker att det låter lite gulligt att ha ett barn som utropare kan jag bara säga att det är det verkligen inte, man blir förbannad.
Så jag vädjar till Hamburg att byta ut den där rösten, för den kommer driva folk till vansinne, folket som bor där måste blivit hjärntvättade för de reagerade inte alls, men det är sjukt! Om de inte byter bort Sara, kommer nog en turist (kanske från mellanöstern) kapa bussen och köra rätt in i deras Rathaus.
Filed under: pinsamt | Etiketter: blåmärke, hotell, natt, ramla, resa, ryck, sova, toalett, tyskland
Det kan ju alltid vara lite svårt att se i mörkret, vi människor är ju inte skapta på det sättet uppenbarligen av någon anledning, för det skulle ju vara ganska skönt att ha den möjligheten annars. Hur som helst så blir det verkligen supermörkt på det här hotellet, det är såna där gardiner i galon, låter ju stiligt, bakom de i tyg, så att inte ens en liten ljusstrimma ska kunna komma igenom. Det här rummet måste vara det optimala för den som vill leva som en vampyr (möjligtvis även emo), med tanke på ljusförhållanden i alla fall.
Men inatt då när jag skulle gå på toaletten vill man ju gärna inte tända i sovrummet när det är flera som sover i samma rum, jag är ju en väldigt omtänksam människa. Så jag går upp och försöker leda mig mot badrummet genom att ha kontakt mot olika möbler i rummet, arbetar mig framåt som en blind man. Först rundar jag sängen, sen skrivbordsstolen och så när jag är snart framme känner jag plötsligt något på golvet. Och vilken miss, glömde ju att väskan stod öppen på golvet. Jag faller handlöst över väskan och drar dessutom ner alla ytterjackor och en väska som hänger över en bänk. Det blev lite ljud av det där, smällar och dunstar, kanske ett och annat vrål. Detta resulterar ju i att de andra i rummet som jag skulle vara snäll mot och inte väcka, vaknar med ett ryck. Men men, det är ju tanken som räknas, men nästa gång jag ska gå till toaletten i ett mörkt rum tänder jag nog lampan, tror att det blir enklast så. De andra tycker nog det med. Har förresten ett blåmärke på vänstra benet, det är sånt som kan hända en helt vanlig hotellnatt.
Dessutom var det inte så roligt att ligga skadad i kalsonger, förvirrad och orörlig, kände mig ungefär som ett halv-dött foster.
Ungefärlig skiss av hur olycksplatsen såg ut
(observera att figuren kan skilja sig från verkligheten).
Filed under: äckel, resa | Etiketter: ägg, gubbe, hotell, resa, tävling, tyskland
Nämen titta vad jag hittade på hotellet, en liten dator som är så dålig att till och med Hitler skulle gå i taket (fast det gjorde väl han för allt?). Den är verkligen hemsk trots att den ser riktigt ny och användbar ut, men dess internet är så sämst att det är svårt att förstå att det kan vara så illa. Det är riktigt illa. Tänk första modemet. Det tar några sekunder innan varje bokstav man skriver dyker upp på skärmen, vill så gärna slita ner datorn och hoppa på den men jag är rädd att då kanske man inte får bo kvar här. Ska ge den en liten dask på tangentbordet i alla fall, det borde ingen märka hoppas jag.
Hur som helst är hotellet inte helt illa, ganska fint vid hamnen, men bredvid mig just nu (vid den andra datorn) sitter en gubbe som har en ägglukt runt sig. Det luktar som nykokt ägg fast ännu äckligare, jag är inte helt säker på om han sitter och har svårt att hålla sig eller om det sitter i kläderna, vill helst inte veta. Han är glad i alla fall, och det är ju roligt, jag däremot försöker sitta med näsan i armvecket. Inte så lätt att försöka skriva på det sättet, men föredrar det än att känna ruttet jävla ägg. Hoppas han inte sitter här länge, annars måste jag gå. Vem vet han kanske utmanar mig? Det är kanske därför han är så jävla glad – han vet ju att han kommer vinna, för ingen kan överträffa den där lukten i alla fall…
Ska försöka fånga honom på bild, om jag lyckas uppdaterar jag inlägget när jag är hemma.
Jaha då åker man faktiskt till landet som en gång i tiden hade en viss ledare som var ganska rörig och allmänt förstörd i huvudet… Åker nämligen till Tyskland och Hamburg idag, det är inte illa det. Jag ska ha det alla tiders, köpa midjeväskor för alla sparpengar, lyssna på tysk slisk-musik och äta wurst i mängder, eller nä skippar nog allt det där och ser bara till att ha det kul med (åt) tyskarna.
Så jag försvinner fram till torsdag, men efter det ska det bloggas kan jag lova. Rapport om hur det gått för mig i Deutschland, och ja det kan ju gå hur det vill. Har varit i Tyskland några gånger nu och något säger mig att jag kommer träffa på en hel del konstiga människor, och då menar jag verkligen udda, för det brukar inträffa lustiga händelser i Tyskland, men det är väl det som är så härligt. Så rapport kommer, jag lovar, men det kommer därför vara lugnt nu på bloggen några dagar tyvärr, om jag inte förstås kommer över en dator nånstans. Kan fråga någon tysk med midjeväska, i den ryms det allt av användning skulle jag tänka mig.
Auf wiedersehen.
Ricky Boy 