Filed under: övrigt, irriterande | Etiketter: firande, inslagning, present, tant
Firade att herr Max fyllde 20 år idag, och begav mig innan ner till stan för att köpa present. Köpte en pacman t-shirt, och allt var frid och fröjd tills jag kom fram till kassan och bad om att få den inslagen. Kärringen bakom kassan började rota omkring under kassan, letade och letade och tog fram en redan ihopvikt kartong med ett hjärta där det stod god jul på. Jag började naturligtvis skratta och frågade henne om hon verkligen menade allvar, att jag liksom skulle komma med ett paket i maj där det står god jul. Kärringen blev då lite osäker och började leta igen, sen bad hon om ursäkt och sa att hon inte brukade jobba så mycket och inte visste var de hade inslagningsprylarna.
Det värsta var när hon skulle börja fixa och trixa lite med det där paketet. Hon tog och försökte få bort den där god jul-klisterlappen med att dra en tejpbit över, och alla vet ju att man inte kan få bort klistermärken på ett snyggt sätt som sitter på papper, man river ju liksom alltid med lite av kartongen ju. Och mycket riktigt blev det så. Såg typ ännu värre ut än från början. Då säger hon att man kan lösa det med att gömma resten av etiketten som hon inte fick bort med lite krusat snöre, hon krusar snöret men hittar ingen tejp, sliter bort en färgad packtejp från en kartong och trycker ihop. Ser verkligen FÖRJÄVLIGT ut, ett skämt. Jag börjar asgarva när jag ser det, för det är hemskt, man kan inte ge bort ett paket som ser ut så om man inte hatar personen vill säga. Dessutom när hon överlämnar det till mig ramlar det påtejpade snöret som skulle dölja lappen bort. Strunt i det sa jag, betalade och gick.
Var tvungen att slå om det innan jag överlämnade det – för titta på det. Det ser ju verkligen ut som skit.
Sen när jag skulle gå och köpa lite dammsugare inne på Hemköp stötte jag på världens mest uttråkade och bittra kassabiträde. Man mådde dåligt att ens se hur hon led där när alla andra antagligen hade det trevligt i solen. Såg ut som hon satt och övervägde självmord varje gång hon läste av streckkoden. Vilken jävla söndagspersonsal. Helt galet…
Men firandet (med ominslaget paket) blev trevligt det, tack och lov både utan kärringen som inte kunde slå in ett paket eller kassatanten.
Filed under: observation, partü, video | Etiketter: mr t, sova, teve-shop, trött
Det blev firande av matten igår minsann, trodde inte att det kunde finnas mindre pengar på kontot än vad det redan gjorde innan (fanns i stort sett ingenting vill säga) – men självklart gick det att få saldot ännu mindre. Vågar inte ens ta ett kontoutdrag, det är lite illa det.
Har hela dagen varit halvt döende och allmänt förvirrad, kom hem väldigt sent eller alternativt tidigt på det nya dygnet och satte mig i soffan. Somnade tydligen i soffan och vaknade upp några timmar senare då det är strålande sol utomhus och man till och med hör barnröster. Vafan liksom? Gick och la mig eftersom jag fortfarande var full och sjukt trött, men kunde inte somna vilket var mycket, mycket konstigt. Helt omöjligt var det trots att jag faktiskt var riktigt trött. Så har sovit, tja, tre timmar inatt eller nåt sånt.
Hela den här veckan har gått i sömnbristens tecken med matteplugg och allt vad det nu har varit.
I min förtvivlan att inte kunna somna satte jag på teven (behagligt att somna med teven på tänkte jag) men det gick inte.
Orkade inte heller sträcka mig efter fjärrkontrollen så jag fick ligga och titta/lyssna på TV-shop. Tycker väl egentligen inte att det är så tokigt, kan vara ganska underhållande faktiskt, och så blir jag varje gång imponerad av skiten och funderar på om man ändå inte kanske skulle ta och köpa sig den där produkten de visar. Jag skulle vara perfekt att ha i en sån studio när de filmar publikreaktionerna, jag skulle stå där inzoomad och klappa händerna och busvissla som en idiot och bli helt tagen av produkten.
Men hur som helst så försökte de denna gång kränga en liten miniugn i glas som liksom gjorde att det blev grillyta på grejerna man stoppade in i den.
Och vem är inte med och ska vara den som får smaka av maten och ha en konversation med demonstratören om inte Mr. T…
Jag tycker fan synd om honom att han valde att ställa upp på skiten, hans värdighet sjönk ganska drastiskt. Dessutom var deras konversation så extremt onaturlig och bara hemsk så det blir komiskt.
Lägg märke till den vithåriga kärringen i början som blir helt exalterad när Mr. T kommer in. Hans största groupie antagligen.
Nu ska jag ta en väldigt lat kväll här hemma och kanske titta på lite teve-shop, vem vet?
Denna dag känns helt enkelt underbar, fick ett mail om att jag fick godkänt i min matte C-kurs på Komvux. Var helt spänd när jag öppnade mailet, ja nästan så spänd att jag ville spy lite (men bara lite). Och till min lättnad stod det att hon skulle ge mig ett G i kursen. Har inte varit så glad på väldigt länge eftersom allting kändes himla osäkert.
Var supernervös när jag skrev provet, för allt hängde verkligen just på DET provet. Satt fan och hade handsvett och nervösa ryckningar. Tänk er en person som genomgår ett lögndetektortest men som är så jävla skyldig så att det heter duga – ja, så nervös var jag (och såg ut så också).
Så idag känns allt hur bra som helst. Ska snart ge mig iväg och fira detta mirakel, eller nja, ska väl hylla min hjärna ikväll.
Jag tar farväl för ikväll – men lämnar snällt en uppgift från matte C om nu någon skulle vilja lösa ett tal denna fredagskväll.
Visa att f ′(x) ≥ 0 för alla x om f (x) = Ax5 + Bx3 och A och B är positiva
konstanter.
Har enda sedan jag var en liten blond pojk (jag blev nästan vithårig på somrarna – scnyggggt) varit klantig. Var expert på att ha sönder nya leksaker, prydnadssaker, andras leksaker, andras prydnadssaker. Som tur är har jag inte denna förmåga fortfarande, växte bort någon gång, vet dock inte vid vilken ålder.
Däremot är jag fortfarande klantig, enligt min mor är det för att jag är så uppjagad och stressad jämt – HÖ HÖ – jämt, hm visst. Vete fan vad det beror på, men ibland ryker det någon tallrik en annan dag kanske mobilen eller en stol råkar få sig en spricka.
I ett fönster har jag två höga vaser från IKEA, det folk inte vet är att det är tredje upplagan. Jag har alltså haft sönder de där vaserna två gånger. Köpt nya en gång är väl okej, men två gånger liksom. Ja, så kan det gå.
Samma sak gäller den här fågeln, det här är dock den andra upplagan bara, synd att de inte säljs på Åhléns längre för då skulle det väl bli en tredje upplaga där med. Nu blir det till att pyssla lite med klistret istället.
Jag skulle ju kanske kunna göra en festlig protes till fågeln istället för att limma på den riktiga delen, ta en bit från ett mjölkpaket som stjärtfjädrar, eller en bit toarulle – ja, kreativiteten flödar.
Var över en sväng hos en kompis vars rumskamrat hade en extremt vårkåt katt, helt galen var den. Har nog inte sett något liknade av parningsbeteende (fast varför skulle jag sett och ha kunskap om det?).
Man kunde inte ens klappa den utan att den liksom ”låg beredd”. Den tryckte sig hela tiden mot mig i soffan och slängde/kastade sig, satte klorna i mina byxor, bet i fötterna, bet i mina skor som jag ställt vid dörren, snurrade runt på golvet och hoppade upp på bordet. Fast det gick liksom i intervall detta mönster.
Efter att ha utfört dessa flirtar utan resultat från någon av oss då förstås så försvan hon i någon minut och sen började det om igen.
Det konstiga är att den här katten i vanliga fall är ganska skygg och tillbakadragen när jag kommit förbi tidigare, men nu var den crazy.
Tyckte nästan synd om kattflickan att den inte fick något, ska kanske skriva en kontaktannons och sätta upp på ica åt katten, så kanske någon annan kattägare kan komma förbi med sin herrkatt så det blir lite rajtan-tajtan. För jag förstod inte riktigt varför katten flirtade så mycket med mig, vad ska jag göra åt saken liksom?
Kan helt enkelt inte vara lätt att vara innekatt och horny…
Har fram tills idag suttit sedan förra måndagen och intalat mig själv att plugga igen matten som jag av någon anledning inte gjort på hela läsåret. Kanske var jag lat? Kanske prioriterade jag fel/rätt? Kanske var jag dum i huvudet?
Detta medförde ju att jag hade omkring 180 sidor att läsa igen på en vecka. Sjukt mycket men okej. Det kunde ju ändå gå intalade jag mig själv, bläddrade igenom boken och tänkte att det där var väl inte så farligt. Mycket exempel som täckte flera sidor, fördjupningssidor och skit som liksom tog upp plats på de där sidorna (uppenbarligen räknade jag inte med att sitta en halvtimme på varje exempel för att kunna förstå något).
Måndagen den veckan gick så fort att jag inte ens hann öppna boken. Tisdagen gick, läste några exempel och satt med boken uppslagen men lekte trots det med mitt sudd istället, läste två exempel till i boken innan jag la mig i alla fall. Onsdagen kom och gick lika fort, läste om samma två exempel från tisdagskvällen och satt några timmar med boken men drömde mig bort någon annanstans. Torsdagen kändes som att den bara kom helt från igenstans, gjorde tio sidor, och kände mig mitt i allt misslyckande ganska stolt. Men när hela torsdagen gått hade jag panik när jag verkligen förstod att min veckoplanering om att läsa 26 sidor om dagen, uträknat om jag läste varje dag med start måndag, inte riktigt gått som önskat.
180 sidor – 10, alltså 170 sidor på tre dagar var nu min nya planering. Satt fredagen och gjorde en del, satt lördagen och gjorde en del och ja, då var det bara 100 sidor kvar till söndagen. Naturligtvis snoozade jag till halv två (hatar att snooza, hatar idioten som ens uppfann snoozning), åt frukost och vips var klockan fyra (observera att det även var såhär de två andra dagarna).
Kortfattat så satt jag till halv fem på söndagsnatten/måndagsmorgonen med koffeintabletter och pluggade skiten ur mig. Läste frågorna lugnt och högt för mig själv, intalade mig att jag fattade skiten. Kändes när jag gick och la mig (helt stissig av tabletterna) att det här ändå skulle kunna funka. Jag hade ju trots allt läst igenom hela boken, repetitioner är för pussys.
Sov två timmar (kunde inte somna på grund av tabletterna) och kollade mina anteckningar när jag vaknade. Dumt gjort av mig – fattade inte ett skit.
Sammanfattningsvis: Jag pluggade 170 sidor matte i helgen och det var den tråkigaste, mest asociala helgen på så länge jag kan minnas. Förjävlig kan jag till och med tillägga. Påminde om när jag ibland satt och skrev uppsatser på gymnasiet fram till klockan sex på morgonen, det var ganska udda att gå till skolan utan att ens legat och vilat sedan dagen innan. Gamla hemska tider det…
Gjorde provet idag, satt fyra timmar och hatade mig själv när jag inte ens kunde svara på uppgifter. Känns som jag blandade ihop allt som går att blanda ihop. Jävla deriveringsregler, funktioner och det där vidriga talet e.
Så nu får jag se om det blir ett IG till mig i matte c. Kommer nog inte tala om för er om det blir det eller inte, så jävla skämmigt eftersom kursen säkert kan vara relativt lätt bara man pluggar.
Att fjortisar är äckliga, irriterande och rent ut sagt vidriga varelser vet och tycker nog de flesta. De måste vara det lägsta på människans hierarki skulle jag vilja påstå, och jag brukar ändå se mig som en öppen människa som går ihop och gillar de flesta men när det kommer till fjortisar spyr jag.
Mina barn (om jag nu skulle välja att skaffa några vill säga i rent egoistiskt syfte för omvårdnad på äldre dar) så ska jag fan enbart göra dem till emo i förebyggande syfta. Mitt hat blir bara mer och mer eggande ju mer jag tänker och skriver om det, så bäst att sluta NU.
Hur som helst är fjortisar totalt lika vidriga i övriga västerländska länder, dels har jag märkt det av egen erfarenhet (tyska och danska fjortisar ligger nog på trippel-delad första plats med svenska över vidrigast i Europa). Men detta klipp bevisar att de inte bara är äckliga, jobbiga och irriterande. Nej, de är totalt körda i huvudet.
Brittiska tonåringar på en lekplats.
Jag njuter och ser om slutet gång på gång. Hoppas de skadade sig rejält också, akutfart till sjukhuset. Det är vad de förtjänar…
Jag har ju nationella i matte c nu på måndag, så sista veckan nu har jag panik att läsa igen alla sidor jag egentligen ska ha läst för länge sen. 180 sidor kvar, och så ska man gärna förstå något av det hela också… Går sådär kan tilläggas.
Intalar mig själv att vara asocial och enbart sitta med matteboken, och det gör jag också i 15 minuter, sen börjar jag klippa sönder mina sudd, beatboxa, skrika ut filmcitat med olika röster och nån svordom blir det också minsann. Det är så otroligt tråkigt och idag hade jag som beting att göra 30 sidor – jag har gjort tre. Grejen är ju att jag suttit flera timmar men har ändå inte gjort ett skit.
Tyvärr blir det nog ett IG i kursen, som man bäddar får man ju för fan ligga dessvärre.
Ja nu är jag minst sagt desperat och helt deprimerad. Jag söker dagligen efter årets nationella på nätet ihop om att det läckt ut, letar i flashbacks forum (där det finns fler losers som mig som också patetiskt letar efter skiten). Men det verkar lönlöst, dessutom verkar det finnas flera versioner av provet. Så det är bara upp med matteboken och läsa om derivator, andraderivator, tredjegradare, kurvors lutning, tangenter, gränsvärden, logaritmer, talet e, kvadreringsregler och konjugatregeln (typ det enda jag har koll på).
Men det mest irriterande är ju att jag skulle fått ett bra betyg om jag bara gjort allt i tid och varit med på lektioner, nu ser allt bara helt mörkt ut. Såklart det är svårt när man ska läsa in 200 matte c på en vecka, plus att man går upp klockan halv två på eftermidagen.
SKIT! SKIT! SKIT!
Jag vill typ hellre dö lite än att stressräkna.
Filed under: övrigt, irriterande, observation | Etiketter: ont finger, sjukhus, väntetid
Var iväg till min husläkare igår, eller snarare tidigt i ottan. Helt förjävligt-tidigt-för-en-pojke-som-går-och-lägger-sig-klockan-fem-på-morgonen, jag mådde illa när jag gick upp på morgonen efter tre timmars sömn, dessutom var jag sen så det var bara att cykla som en idiot fast man knappt var i vaket tillstånd.
Väl där klämde han lite på mitt finger som efter två månader fortfarande är svullet och gör ont efter en liten olycka som har med en scen och alkohol att göra, kan läsas om här. Han mumlade och satte sig vid sin dator och gick igång på att skriva remisser till sjukhuset, helt galen var han när han knappade ner tangenterna, lät som han skadade datorn ganska rejält, han blev liksom i extas över att skriva remisser. Klank KLANK! Sen drog han lite till i fingret, nickade för sig själv och sa att han misstänkte att något ledband var sönderslitet. Frågade hur länge jag haft skadan, svarade för andra gången att det var två två månader sen jag gjorde illa mig – naturligtvis skriver han några veckor i remissen till sjukhuset. TRÖG.
Beger mig till röntgen på sjukhuset, väntar någon timme och upptäcker att jag läst en tidning som är nedkletad med snor, får ångest och tvångstvättar mig. Får sedan vänta några timmar till får att träffa en ortoped efter röntgen.
Till slut får jag komma in, och då ska de helt plötsligt börja mäta blodtryck, puls och tempen på mig. När jag ifrågasätter att det verkar lite skumt att jag ska få någon hälsoundersökning när jag enbart har ont i ett finger får jag onda ögat och en sur/spydig kommentar om att det går till så. Sedan får jag berätta samma historia igen om mitt finger, han som frågar mig inklusive gett mig onda ögat går ut och byts av med en kvinnlig läkare. Hon ställer samma jävla frågor som killen nyss satt och skrev ner och som min husläkare redan skrivit en uppsats om på sin misshandlade dator. JÄVLA BRA SYSTEM, INTE UNDRA PÅ ATT MAN FÅR VÄNTA I EVIGHETER.
Hon klämmer lite och trycker på fingret, sen säger hon att det är inget att göra åt saken eftersom inget är brutet och tycker inte alls det är konstigt att ha en svullnad efter två månader. Så då har jag suttit x antal timmar och betalat 300 spänn för nada, PISS.
Så nu ska jag bara gå med fingret och vänta och vänta. Frågade den kvinnliga läkaren om man kunde förebygga läkningen genom att exempelvis hålla det stilla eller linda det, som svar får jag ”alla har en smärtgräns”. Tyckte det var världens sämsta och mest diffusa svar jag fått och ställer om samma fråga igen, svar: ”alla har en smärtgräns då det gör ont”.
Jag gick och tvångstvättade händerna igen efter flera timmar på äckliga bakteriefulla sjukhuset och cyklade hem jävligt sur. I spöregn…
På vägen hem såg jag en skäggig man som smetat läppstift på hela läpparna och i skägget, han var trevlig att se och gjorde mig på lite bättre humör. Läppstiftsgubben.
Ja, herregud. Känner mig som en torkad lök just i skrivande stund. En sån där lök som legat i flera veckor på någon diskbänk och sakta bara blir mer och mer uttorkad och att liksom allt bara förvandlas till en klump av skal. Fast det är okej att få vara en lök en söndag (när man supit som en alkis trots en extrem förkylning)…
Vad ska jag säga om fredagen. Satt på en förfest och plötsligt fick någon en idé att vi skulle dra och se ett electroband i Örebro, helt random från ingenstans. Efter lite övervägande i någon minut var samtliga med på att ta sig de där 12 milen eller vad det kan vara till Örebro. Och så blev det. Pressades in som djur i en bil där det nog var lite för många människor och lite för lite plats (fyra personer låg i bagaget, observera ordet låg). Jag som den ordentliga pojke jag är krävde en äkta sittplats med bälte, usch vilken pussy jag är, ska man dö i en bilolycka ska man väl ändå dö med stolthet och inte sitta död fastspänd i sätet med någon glasskärva i halsen. Nej, gärna ska man flyga genom rutan och slita upp hela skinnet när man dras mot asfalten. ILLA av mig, måste tänka på det nästa gång jag åker iväg helt spontant för att festa i en okänd stad.
Men kul hade vi allt, det jag kommer ihåg av kvällen vill säga och det är inte mycket. Fast det är väl ett tecken på att det var bra? Att jag inte kommer ihåg kan också bero på att när jag kom hem morgonen därpå, klockan var kanske halv åtta på morgonen så ramlade jag med huvudet rakt in i elementet, Så kan det gå en fredagskväll när man egentligen inte skulle festa.
Tänkte att efter fredagens bravader skulle jag ändå ta det lugnt på lördagen, kanske titta på lite smaklös Eurovision med familjen (Norge som vann är ett mysterium, vidrig låt)… Men det blev inte någon lugn kväll – upp på dansgolvet och dansa vart det istället.
Fast jag kom ju i alla fall hem utan större skador igår som jag brukar dra på mig under helgerna. Ska föresten till en läkare och kolla upp mitt svullna/stukade finger imorgon klockan 08.45 (jag kommer vara död) som blev lite fel på efter att jag ramlade ner från en scen för några månader sen. Min mor tyckte inte det där verkade bra, så hon bokade tiden åt mig eftersom att jag aldrig bokade den själv, låt mig tillägga här ett HAHA. Mammor är som de är.
Bild 1: Örebro med en bordsduk alternativt avklippt duschdraperi runt halsen. Varför har jag knutit/fått en sån runt halsen. Är den smutsig, hade jag den länge, hela kvällen mån tro? Frågorna är många, och väldigt få svar den kvällen.
Bild 2: Hittade rumpbilder av mig på bdb, det var många som ville nypa my ass när jag hade clownbyxor på mig… Men vilka var det som nöp sitter jag nu och funderar på?
Snodde helt hänsynslös bilderna från bilddagboken, så går det när man är för full för att ta egna bilder.
Var ute en sväng och övningskörde idag, väldigt duktigt och bra av mig att ta tag i den där skiten. Måste ha mitt körkort senast i höst i alla fall, jag vill liksom inte bli den medelåldersmannen som vid 40 år bestämmer sig för att ta körkort. Jag må vara patetisk, men riktigt så patetisk är jag faktiskt inte (tror jag). Bättre att få grejen överstökad känner jag.
Känner mig så vuxen när jag kliver in på förarsidan och kryper iväg med bilen, blir mer och mer vuxen för varje körning jag tar (vet fan om jag vill bli vuxen? – nee det vill jag inte, men jag vill inte vara ett barn hela livet i vilket fall – tonåring, alternativt fjortis, däremot kan jag leva som resten av livet).
Körde runt lite i stan med bilen, men sen tyckte min mor som jag övningskörde med att vi kunde ta två flugor i en smäll. Så vi begav oss iväg till byggvaruhuset Silvan eftersom hon skulle ha någon hylla eller om det bara var en bräda (?), la det i vilket fall inte på minnet. Tydligen var det någon form av konkurs-utförsäljning. Kändes verkligen muggigt där inne, de hade satt upp band för att skärma av butiken, och de där avspärrningarna liksom skrek till mig ”HÄR FÅR INTE DU GÅ IN, HÄR HAR VI RENSAT KLART, FATTAR DU KUNDJÄVEL”!
Mitt bland alla tomma hyllor och skit uppställt mot väggarna fick jag syn på en trasig skyltdocka med lappen ”såld, hämtas fredag”.
Vem är personen som köper en skyltdocka, liksom passar på när det är utförsäljning och fyndar en docka? Och vad ska människan ha dockan till? Hade sjukt många frågor i mitt huvud. Ångrar nu att jag inte frågade en anställd om lite information bakom köpet.
Ja, jag skulle inte vilja ha den där dockan i vilket fall, tycker att de är skrämmande på något sätt med skyltdockor…
Vad ska man ens ha sån här skit till?
Klädhängare?
Efter att jag på årets deklaration såg att jag betalat runt 1000 kronor som medlemsavgift till svenska kyrkan bestämde jag mig för att säga upp mitt medlemskap. Jag är döpt i kyrkan, men så mycket mer kyrkligt tjafs har jag ju ändå inte sysslat med. Känns dessutom som om, observera starkt ordet OM, jag skulle få för mig att gifta mig någon gång i en avlägsen framtid skulle jag inte vilja göra det i kyrkan i vilket fall. Känns lite skenheligt och falskt att stå och bli vigd av en präst när man inte tror på det religiösa snacket.
Ett Las Vegas bröllop bli fint det, bli vigd av av en Elviskopia eller alien verkar ju helfestligt… Betydligt roligare än att stå i en ekande kyrka.
Så bye bye avgifter och midnattsmässor (som jag aldrig varit på). Om det nu finns en Gud hatar eller älskar h*n nog denna pojk i vilket fall och tycker att jag kan spendera pengarna på roligare saker, som alkohol kanske (?).
Står i brevet jag fick hem att man inte är tillåten begravning i kyrkan, ganska naturligt eftersom man inte är medlem i och för sig. Men jag får upp en massa syner hur mina anhöriga har problem att bli av med min döda kropp. Åker runt, runt och letar. Till slut blir de så trötta att leta att de stoppar ner mig i någon köttkvarn och ger mig till en djurpark som föda. Så kan det sluta för min del.
Vi kanske syns i helvetet nån dag då, om du som jag, gått ur kyrkan. Vi kan ligga vid lavan med varsin paraplydrink och snacka sexskämt med djävulen. Låter väl inte allt för illa?
Älskar människor som vågar tänka och vara lite annorlunda och inte enbart vara så inkörda på att göra det som alla andra tycker att man borde göra eller vad som förväntas av en.
Den här mannen i klippet är en ut av dem, helt klart.
Som hobby har denna 40+ man att dansa (åla sig fast kanske är ett mer lämpligt ord) runt en stång, så kallad pole-dancing. Han har alltså köpt och monterat en strippstång i vad som ser ut att vara källaren (troligtvis hans utflyttade barns gamla rum). Han har lagt ut några madrasser för att inte typ ramla ner och bryta naken och han hoppas verkligen att bli bra på det här. Efter en dag på jobbet tar han på sig sina träningskläder och går ner till källaren för att träna. Kanske kommer någon granne förbi för att låna något, mannen som då är så exalterad över att lärt sig ett ny rörelse på stången, ber kanske grannen att kolla in tricket/rörelsen.
Det bästa är nog ändå när hans fru ropar att maten är på bordet. Medan frun lagar mat går mannen ner och tränar på sin strippstång, det är så underbart.
Sen kan jag undra varför han väljer att göra en video och lägga upp på youtube, när han är så JÄVLA dålig på det han gör.
Men hur som helst, han har en hobby – och han är stolt över den.
Jag köper alltid hem frukt när jag är och handlar, naturligtvis för att jag tycker om frukt men även för att jag känner mig duktig när kassörskan i kassan ser att jag är en hälsosam person som äter frukt (lite sjukligt). Liksom imponerar på den okända personen i kassan och får den att tänka ”nämen vad sund den killen verkar vara, han äter nog aldrig något onyttigt, vilken kille va”…
Grejen är bara att jag glömmer jämt bort min frukt, och när jag ser den i kylskåpet är jag inte ett dugg sugen, så ligger den där och ruttnar bort tills jag antingen enbart kan göra smoothie av skiten eller att den är så dålig att det är soptunnan som gäller. Jag är väl helt enkelt en fruktmisshandlare, för fukten VILL väl ändå bli uppäten, inte förmultna i kylen?
En allt för vanlig syn… Dåligt av mig, FY, FY!
Kom på att jag köpte hem en halv vattenmelon för en vecka sen, undrar hur den ser ut? Hoppas den i alla fall är ätbar – eller så är det kanske smoothie-material.
Försökte klippa mig igår – själv framför spegeln. Det var ett skämt. Lyckades få saxen att hela tiden vara alldeles för obehagligt nära öronen, läskig känsla. Hade inte varit allt för kul att haft en örsnibb för lite, fast å andra sidan blir man kanske lite mer mystisk utan en örsnibb. Killen utan en örsnibb, woooow!
Fick min mor att klippa sin son istället, fast hon var också obehagligt nära örat en gång, kanske ligger i generna att klippa för nära öron? Vår unika grej i min släkt kanske? Jaaa – vi drog verkligen längsta strået i val av en exra släktkvalité.
Tog mig iväg på lite öldrickande och bra musik. Sedan bar det av till krogen och så var man även denna helg mycket fattigare. Illa. Fick tydligen med mig hem en pappersapa som någon (?) stoppat innanför tröjan, smutsig och allmänt skitäcklig var den också.
Undrar just nu, klockan tjugo över tolv, vart hela dagen har tagit vägen? Jag har äntligen piggnat till ordentligt så går väl till matten direkt imorgon bitti, sömn är så överskattat (det menar jag egentligen inte, okej).
”Hej, Hej. Jag som är jävligt äckliga och smutsiga apan som fan vet vart jag varit som hamnade hemma hos Ricky till slut. Jag vill bo hos honom, men nu ska jag slängas i papperskorgen och dö.”
Ricky Boy 