Filed under: irriterande, observation, pinsamt | Etiketter: sitta fast, sunkigt, toalett
Söndag = segdag, någon vidare förklaring behöver jag nog inte ge. Dessutom somnade jag i solen utomhus, vaknade av att det plötsligt kom lite regndugg på mig. Usch, det här är illa, jag börjar mer och mer bli som en jävla a-lagare.
Sitter och går igenom lite bilder från min tysklandsresa och hittar dessa bilder, och börjar garva för mig själv (psykvarning, jo vet)…
Bilderna är från någon hemsk liten toalett som denna historia utspelar sig på som jag ska berätta för er om.
Den här dagen hittade vi ingenstans att äta i området vi var i, letade och letade efter något jävla ställe att äta frukost på. Till slut hittade vi världens skabbigaste lilla krog, var ju i alla fall något, man kunde ju i alla fall köpa sig en frukostmacka.
Mackan var väl okej, åt den medan en fet tyska tittade på mig, jag var rädd, såklart jag var rädd (eller nej det var jag inte, men hon var konstig, så lite lite obehag gick genom kroppen). Var tvungen att gå på toaletten och följde två skyltar ner till en vidrig källare där det var helt mörkt och luktade sån där gammal jordlukt, kanske lite skitdoft också. Men ibland har ju inte nöden någon lag sägs det.
När jag ska stänga dörren som bara består av ja en tunn träbit, eller om det var hårdplast (?) – ja se bild, uppstod det vissa problem. Det var tydligen glapp mellan dörren och själva låsdelen så när jag drar igen dörren med lite kraft så hamnar den liksom på fel sida och låser sig så att jag inte kan öppna den igen. Eftersom metallbiten som satt vid låset liksom kilar sig fast på insidan. Ja, svårt att förklara, men kortfattat – dörren låste sig i ett läge. Trycker och trycker, men den sitter fast. FAN. Jaha, tänker jag och blir lite halvt nervös. Bestämmer mig för att göra det jag skulle i alla fall och få lite betänketid. Sen kommer nästa grej, när jag ska spola lossnar spolknappen, typiskt vafan. Vill inte trycka ner den igen, så jag lägger den på. Och naturligtvis när jag ska tvätta händerna får jag kallvattensknoppen i handen, försöker sätta dit den men det går inte, sätter på den så gott det går i alla fall.
Sen var det ju problemet att få dörren på rätt sida, det är omöjligt att vara försiktig, studsar mot dörren och då börjar det knacka på sidan. Äntligen, något händer tänker jag. Fortsätter att jobba på, blir lite svettig. Till slut har jag inget val, jag tar i ordentligt så det knackar i hela listen som sitter fast i väggen, och det knackar inte lite. Trycker och trycker, och till slut får jag dörren på rätt sida och klämmer mig emellan. Hela den där toalettsdörranordningen i väggen sitter löst, se sprickan på bilden. Så under några minuter lyckades jag förstöra typ en hel toalett. Men så sunkig som den var lär ingen märka något i alla fall. Jag ville helt enkelt inte dö i en tysk toalettkällare på någon rutten kvarterskrog. Och ja, jag kom upp hysteriskt skrattandes och så gick vi, var nog bäst för alla. Ska tilläggas att när jag skulle gå upp från källaren var det så lågt i tak så jag smäller mitt huvud rakt i stentaket. Fick min största bula jag någonsin haft, spydde även sen när vi gått ett tag – så jag tror jag fick en hjärnskakning.
Filed under: pinsamt | Etiketter: blåmärke, hotell, natt, ramla, resa, ryck, sova, toalett, tyskland
Det kan ju alltid vara lite svårt att se i mörkret, vi människor är ju inte skapta på det sättet uppenbarligen av någon anledning, för det skulle ju vara ganska skönt att ha den möjligheten annars. Hur som helst så blir det verkligen supermörkt på det här hotellet, det är såna där gardiner i galon, låter ju stiligt, bakom de i tyg, så att inte ens en liten ljusstrimma ska kunna komma igenom. Det här rummet måste vara det optimala för den som vill leva som en vampyr (möjligtvis även emo), med tanke på ljusförhållanden i alla fall.
Men inatt då när jag skulle gå på toaletten vill man ju gärna inte tända i sovrummet när det är flera som sover i samma rum, jag är ju en väldigt omtänksam människa. Så jag går upp och försöker leda mig mot badrummet genom att ha kontakt mot olika möbler i rummet, arbetar mig framåt som en blind man. Först rundar jag sängen, sen skrivbordsstolen och så när jag är snart framme känner jag plötsligt något på golvet. Och vilken miss, glömde ju att väskan stod öppen på golvet. Jag faller handlöst över väskan och drar dessutom ner alla ytterjackor och en väska som hänger över en bänk. Det blev lite ljud av det där, smällar och dunstar, kanske ett och annat vrål. Detta resulterar ju i att de andra i rummet som jag skulle vara snäll mot och inte väcka, vaknar med ett ryck. Men men, det är ju tanken som räknas, men nästa gång jag ska gå till toaletten i ett mörkt rum tänder jag nog lampan, tror att det blir enklast så. De andra tycker nog det med. Har förresten ett blåmärke på vänstra benet, det är sånt som kan hända en helt vanlig hotellnatt.
Dessutom var det inte så roligt att ligga skadad i kalsonger, förvirrad och orörlig, kände mig ungefär som ett halv-dött foster.
Ungefärlig skiss av hur olycksplatsen såg ut
(observera att figuren kan skilja sig från verkligheten).
Filed under: övrigt, nyheter | Etiketter: aftonbladet, bekvämt, förråd, litet, sjukhus, tant, toalett
I Aftonbladet står det om en tant som tydligen får bo i ett av sjukhusets förråd, och det målas upp en bild att hon får bo i världens misär och att det är helt fruktansvärt och så vidare. Ja, ni vet på det där sättet tidningarna skriver för att man ska tycka jävligt synd om henne.
Men titta på bilden, ärligt talat tycker jag att det ser ganska soft ut i det där förrådet. Jag skulle lätt kunna tänka mig att ligga där. Bredvid sig har hon godisbordet, på andra sidan finns lite madrasser om man får någon oväntad gäst på besök (alternativt, kasta bitar av madrasserna på personalen). Ovanför sig har hon en sån där stång så hon kan lyfta upp sig, eller alternativt styrketräna i sängen. Hon har en papperskorg att slänga i små lappar i, typ basketlek från sängen. Tanten har även en sån där plingknapp som bara får användas i nödfall, även kallad betjäntklocka (vafan har man en sån i ett förråd för?). Och så kommer det bästa av allt, hon har en alldeles egen toalett bredvid sängen, det är inte illa det. Hon har till och med fått små handtag hon kan hålla i sig i efter en vild natt ute med lite för mycket av det goda, så det inte kommer piss på golvet eller på madrasshyllan. Men om man får den där oväntade gästan kan det bli lite pinsamt att gå på toa misstänker jag.
Så jag tycker allt verkar fröjd på det där sjukhuset. När jag hamnar på sjukhus ska jag be om att få förrådet. Ja, det udda förrådet med toa och larmknapp förstås…
Filed under: irriterande, observation, pinsamt | Etiketter: bråttom, hygien, kissa, misstankar, munkar, snabb, stress, toa, toalett
Jag vet inte vad det är med mig. Jag ska jämnt vara så snabb på toaletten att jag liksom inte riktigt hinner bli klar, för jag måste tillbaka vad jag nu håller på med (antagligen inget viktigt, men ändå). Låt mig berätta, så här brukar det gå till; under nån halv minut (20-30 sekunder): in, kissar och sen ut. Typ pressar mig. Innan ut är det ju självklart – snabbt tvål, vatten och sen skaka av händerna, och ut då. Inte fan skippar jag hygienen, hatar såna som jag misstänker inte tvättar händerna efer toabesök, misstänkta människor är småbarn, lastbilschafförer och de största bovarna snickare, fy fan. Fast kom ihåg att jag enbart grundar dessa misstankar på rena fördomar. Hur som helst, detta medför att jag hinner väl aldrig kissa ur mig, så jag behöver typ gå och kissa 40 minuter senare igen. Jag kanske ska höra med några kinesiska munkar om de har några tips, de sitter säkert och pissar ner i en liten handgjord lerkruka som de pressar och pressar och fyller upp under en timme och sen vattnar de sina bamburör eller nåt med ja, det ”gula vattnet”. Men usch, så vill jag inte ha det. Måste tänka nästa gång att lugna ner mig och ta min tid, men jag tänker ju inte på det. Utan bara på impuls snabbt utför min ritual. Får helt enkelt intala mig själv att jag måste ta min tid, sådär tio gånger som en ramsa, typ meditation innan jag väl springer in på vattenklosetten.
Ricky Boy 